.....det sa K när hon fick höra att min morfar och flickornas gammelmorfar hade dött. På onsdag den 18/7 kl.17.15 slutade hans hjärta att slå. Han hade några av oss nära och kära vid sin sida. Hans kämpar glöd tog slut, men den har räckt långt med tanke på alla år av sjukdom, operation och helikopter färder till sjukhus. Alla har tänkt att han kommer ändå tillbaka, men den här gången blev hans sista resa.
Bisättning hade vi i går fredag och det var verkligen jobbigt, men sååå fin var han vår kära morfar och gammelmorfar. Det såg ut som att han sov och att han när som helst skulle öppna sina ögon och retas lite med flickorna. När morfar fyllde år så köpte vi en blomma och innan K gav den så sa hon till gammelmorfar - Du får blomman om du slutar retas, och han skrattade så gott.
Vi kommer att bevara våra minnen av morfar och gammelmorfar Helge. En riktig kämpe som inte gav upp så lätt. Jag vet att han finns med oss i allt vi gör för när vi åkte hem från sjukhuset så kände jag en doft av att han var med oss i bilen. Du finns med oss i våra hjärtan, nu och för alltid.
kram
1 kommentar:
Huva jag far tarar i ogonen. Jag saknar Farfar Helge!
Skicka en kommentar